Shareville.se och Nordnet i samarbete!

Det var ett tag sedan jag skrev men sånt är livet. Det springer iväg när man har roligt. Men jag bloggade om Shareville för två år sedan, 2011. Nu har det hänt massor av spännande saker. Det senast är att Shareville och Nordnet har börjat samarbeta. Social Trading goes live! Spännande. Det ska bli kul att följa. Framförallt ska det bli roligt att se om några av konkurrenterna tar upp handsken. Jag hoppas att det här kan bli stort, för det är en rolig och nytänkande idé. Nedan är min blogg från 2011. Bara så ni var ni läste det först… :-)

I blogginlägget som jag skrev i samband med lanseringen av Google Wallet funderade jag lite kring vem vi i framtiden kommer att ta råd i från och vilken påverkan de sociala medierna kommer att ha på finansbranschen.

Det var bara en tidsfråga men nu har det dykt upp en aktör som på ett kreativt sätt utnyttjar dels sociala mediernas inneboende kraft och dels försöker slå mynt av det faktum av människor i gemen inte riktigt litar på banker, internetmäklare och rådgivare.

Shareville.se är, faktiskt, en riktigt cool sajt som försöker koppla ihop de som kan förvalta sina fonder och aktier med de som inte kan eller saknar det jag vill kalla ”TIKS” (Tid, Intresse, Kunskap eller Självförtroende). Affärsmodellen bygger på att alla betalar en månadsavgift på 99 kr. Men de som sedan förvaltar sina portföljer väl och får många som följer deras utveckling, tjänar dessutom pengar på antalet följare.  Krångligt, njä egentligen inte. Kommer det att fungera? Osäkert, men inte helt otroligt. Det bygger vilken uthållighet gänget bakom tjänsten har. Men erfarenheten säger att det tar längre tid att lyckas än vad man tror. Spännande är det i alla fall.

Här är länken till deras info video.

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Årets roligaste ”Att-ta-kundens-önskemål-bokstavligt!”

Först och främst. Stort tack till @simonkling som tipsade mig om denna, hysteriskt roliga story. Denna lilla historia är en berättelse om hur vissa kanske går lite långt när det gäller att ta kunden på orden. Så här i juletider så har ju många företag julavslutningar. Så också den norska kustbevakningen. Och vad är väl en julavslutning utan tårta. Sagt och gjort Chefen på Kustbevakningen ringde och beställde inte en utan två tårtor. Som sig bör fick han då också frågan om det skulle vara någon text på tårtorna. Jajjamän, svarade Chefen glatt. Det ska stå God Jul på bägge tårtorna!

Så här blev det…tårtan…

Sensmoral? Kanske ska man lyssna lite noggrannare på vad kunden faktiskt vill ha och inte vad kunden säger…

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Öppet brev till Skellefteå AIK

Apropå dagens artiklar i Norran, Aftonbladet och övrig media. Det är dags att dra igång stora krishanteringsmaskineriet och släcka branden medan den fortfarande är liten och hanterlig.

1. ”Pudla”, be om ursäkt och gör det tydligt!
Gå inte i fällan och börja försvara er. Det blir bara arrogant.

2. Visa att ni förstår skillnaden mellan rollerna i lärare/utbildningsansvariga på Hockeygymnasiet och driften av ert J18/20 lag.

3. Ta fram actionplan. Helt enkelt, visa handlingskraft, se över vad som brustit, ta fram/revidera en plan så att dylika tilltag inte ska kunna upprepas och visa hur ni säkerställer att planen efterföljs.

Gör det omgående annars skadar ni hockey i allmänhet och SAIK i synnerhet! Till syvende och sist handlar det om hockeyns möjligheter att kunna attrahera nya barn som vill spela. Och låt oss vara ärliga, hockeyn har inte det bästa ryktet hos t ex skolan.

Undrar ni vad jag skriver om? Läs mer här:Aftonbladets artikel eller här: Norrans artikel

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

100 Wattaren – En Utseendetävling förklädd till Effekttävling?

20121205-114103.jpgI söndags publicerade DN en granskning av Försvarsmaktens (FM) svårighet att rekrytera nya yrkessoldater. DNs granskning visar att FM inte ens är i närheten av att nå de uppsatta rekryteringsmålen. Artikeln är omtvistad framförallt inom FM. Det är storleken på FM reklambudget samt hur många hel- respektive deltidsoldater som den budgeten ska räcka till att rekrytera.

Det som däremot är ett obestridligt faktum är att Försvarsmakten, tillsammans med sin reklambyrå DDB Stockholm, har varit otroligt framgångsrika med sin reklamkommunikation. Åtminstone om man räknar ihop de olika, och otaliga, prestigefulla reklampriser som deras kampanjer vunnit under åren.

Nu senast hyllades Försvarsmakten och DDB i ”100Wattaren” för sitt långsiktiga varumärkeskampanjande. Så här beskriver de själva mål och resultat på 100 Wattarens hemsida.

20121205-113712.jpg

Har du det som krävs – välkommen till vår verklighet

Mål
Målet för det långsiktiga kampanjarbetet har varit att, efter värnpliktens avskaffande, förändra primärmålgruppens och allmänhetens syn på Försvarsmakten (FM) från ett omodernt ”lumpen”-invasionsförsvar till ett kapabelt insatsförsvar och en modern och relevant arbetsgivare.

Åtgärder
FM har skapat integrerade kampanjer som kombinerat varumärkesförflyttning och rekrytering i 3 faser: Fas 1 – ”Köksbordet”, som förklarade FM:s nya roll; Fas 2 – ”Har du det som krävs?” som etablerade FM som kapabel arbetsgivare; Fas 3 – ”Välkommen till vår verklighet” som breddade primärmålgruppen.

Resultat
Försvarsmakten (FM) har sedan 2005 genom denna treeggade strategi metodiskt och med stor kreativ innovationsförmåga ökat kunskapen om organisationens nya insatsförsvarsroll tillika dess roll som attraktiv arbetsgivare.
Ansökningsmålen till de olika rekryteringsomgångarna har konstant överträffats, många gånger med långt över 100 %, och övriga kampanjmål har även de konsekvent överträffats

Den tanke som slår mig är att; det känns märkligt att FM belönas i en effekttävling när de uppenbarligen inte når sina egna uppsatta rekryteringsmål. Enligt DN:s granskning i söndags har FM haft en ursprunglig målsättning att t ex rekrytera 4 700 deltidssoldater under 2012 men endast lyckats med en måluppfyllelse på 20 procent. Det vill säga ca 900 nya soldater.

Ingen dålig siffra men ändå långt ifrån målet. Och det är det här som är min poäng. FM och DDB har vunnit pris för sin effektivitet därför att man uppger att de kampanjer som gjorts konstant har överträffat sina kampanjmål. Kampanjmålen är formulerade som antalet ”ansökningar”. Men att få många ansökningar kan aldrig vara ett självändamål. Riktig effekt handlar ju om att sätta upp och nå relevanta mål. Det vill säga att hitta rätt målgrupp med rätt budskap så att man får rätt personer som ansöker. Om FM så grovt missar sina rekryteringsmål då kan ju rimligen inte kampanjerna givit den effekt som man tänkt sig.

Målet måste ju rimligen vara ”En ansökan = En soldat” dvs ”ett skott – en träff”. Som FM/DDB jobbar nu så är deras kampanjer ett enormt resursslöseri. Hur många ansökningar behövs det idag för att få en (1) soldat? 100? 1000? 10 000? Är det effektivitet?

Målet med 100 Wattaren är ju att premiera kampanjer som visar mätbar relevant effekt (action, sälj, avslut, ”nya soldater”) och som överträffar de uppsatta målen.

I fallet med FM och DDB så måste man väl ändå konstatera att de inte lyckats nå det viktigaste effektmålet – nya soldater anställda på hel- eller deltid.

Man kan jämföra det med gamla tiders DR mätningar där man stirrade sig blind på svarsfrekvensen och glömde att bara få svar inte skapar pling i plånboken. Att bara mäta antalet svar/ansökningar leder ofelbart till fel beslut baserat på fel grunder.

Det känns helt enkelt förödande för 100 Wattarens varumärke och rykte som tävling att inte ta hänsyn till vilka efffektmål som faktiskt är relevanta och viktiga. Syftet med 100 Wattaren måste ju vara att premiera relevant och riktig effekt och på så sätt ”fortbilda” branschen och kunderna

Slutsatsen är att såsom tävlingen fungerar idag så är den precis som vilken reklamtävling som helst. Det vill säga en ”utseende” tävling förklädd till ”Effekttävling”.

Det är synd då den ursprungliga tanken med 100 Wattaren är exakt det som branschen behöver.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ibland händer det. Bästa DR:et på länge. Så enkelt, så genialt!

Eurocard DRDet är inte ofta jag blir imponerad av den direktmarknadsföring som dimper ner i brevlådan. Normalt sett brukar den dagliga skörden av DR, vare sig den är adresserad eller oadresserad, åka rakt ner i pappersinsamlingen. Men då och då händer det.

Häromdagen fick jag följande vykort från Eurocard. Först blev jag fundersam och tänkte vad i hela friden gör de. Jag tänkte att de måste skämta och jag var bara tvungen att skrapa fram ”min kod för trygga internetköp”. Jag fick mig ett gott skratt när jag läste den framskrapade texten. Hela upplägget fick mig dessutom väldigt nyfiken och köpsugen på ett Eurocard.

Det här är den typen av DR som jag själv älskar.  Enda felet är väl att jag önskar att det var jag som hade gjort det.

Eurocards DR är ett klassexempel på vad jag menar med PPR – Pang På Rödbetan. Det är direkt, enkelt med fokus på budskapet och säljet. Samtidigt som det bjuder mottagaren på en upplevelse. Mycket bra!

Eller för att citera Ingvar Kamprad ”För att göra någonting svårt krävs en medelmåtta – För att göra det svåra enkelt krävs ett geni!”

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hotet mot en framgångsrik reklamfinansierad radio. De, just nu, 3 sämsta reklamspotarna!

Tänk dig följande. Det är en råkall novembermorgon. Regnet öser ner och det är becksvart. Tänk dig nu att du sitter i din bil på väg till arbetet. Tyvärr går det inte med den hastighet du önskade; då du sitter fast i morgonrusningens tröga pendlartrafik. Bilkön har inte rört sig en centimeter på 5 minuter och du börjar bli allt mer stressad.

Nåja, du har i alla fall sällskap av den där trevliga radioshowen med hon norrländskan och han, den rolige galningen. Det är då det händer; radioreklam…bara ordet kan få en att börja rysa.

Ur dina högtalare strömmar nu ljudet av en idiot på speed. Han pratsjunger ”Mobilio, mobilio – har du nåågooon bra deeeeaaal idag…?”

Precis där och precis i den stunden brister det för dig. Du har hört den där reklamsnutten, vars ”namn-vi-inte-nämner-mer”, femtioelva gånger om dagen de senaste veckorna och nu blev det en gång för mycket. Du sliter ut den fabriksmonterade radion och slänger den så långt du bara kan. Sedan sitter du och fnittrar hysteriskt medan bilen sakta fortsätter att rulla mot jobbet…

Jag tror att det är många med mig som känner igen sig när jag beskriver känslan av avsky som många av radioreklamspottarna skapar. Ni vet de där snuttarna som inte bara får en att sänka ljudet eller byta kanal. Nej, de reklamsnuttar som jag pratar om är de där riktigt dåliga reklamspottarna. De som får en att vilja begå självmord hellre än att lyssna klart eller åtminstone att kasta radion framför ett framrusande godståg.

Några av de bästa värsta/sämsta exemplen just nu är Mobilio och Fortum. De är så dåliga att jag allvarligt funderar på att anmäla dem för brott mot folkrätten. Ja, jag vet att det är otroligt överdrivet och ”over-the-top” att jämföra sagda reklamsnuttar med folkmord och andra vidrigheter. Men…

Faktum är att den här typen av skräp har börjat breda ut sig i radion de senaste åren. Man behöver inte lyssna länge på våra kära ”fria” radiokanaler för att inse att majoriteten av reklaminslagen är hysteriskt dåliga. Det har gått så långt att mer än 50 procent av all radioreklam kan klassas som ren och skär ljudnedskräpning.

Övriga 50 procent kan delas upp i två grupper. Den ena gruppen, cirka 40 procent, består av helt menlös, ofarlig reklam som verkligen inte gör något för annonsören. De tillhör kategorin ”ljudvakuum”. Det vill säga: du hör att de sänds men du kommer aldrig att komma ihåg vem, vad eller varför de sändes. De går helt enkelt in i ena örat, accelererar och skjuts ut genom det andra örat utan att du registrerat budskapet.

Återstår då en grupp som motsvarar cirka 10 procent av all radioreklam. Eller enklare uttryckt; 1 reklamsnutt av 10 som faktiskt går att lyssna på mer än en gång, ta till sig budskapet och, faktiskt, bli attraherad av…

Hur utgör den låga kvaliteten på reklamspottarna i radio ett hot mot radiomediet?

Min åsikt är att den låga kvaliteten på radions reklamspottar är ett hot mot den kommersiella radion. På samma sätt som oadresserad, oönskad direktreklam i din brevlåda är ett hot mot bra DR eftersom det får dig att sätta upp en ”Reklam – Nej tack!” skylt. Eller på samma sätt som dessa hårdsäljande telefonnasare får dig dels att slänga på luren och dels att anmäla ditt telefonnummer till NIX-registret.

Jag anser att den kommersiella radion är på väg att göra samma misstag som DR/DM branschen och skjuter sig själv i foten genom att inte ställa hårdare krav på att de reklamspottar som sänds bidrar till kanalens varumärke.

Att radion står inför lika stora utmaningar som t ex den traditionella dagspressen råder det ingen som helst tvekan om. Radion som mediekanal i allmänhet och som reklamkanal i synnerhet utamans av alltifrån Spotify till podcasts. Eller för den delen gamla hederliga Sveriges Radio som på ett mycket modernt och professionellt sätt sänder högkvalitativ och reklamfri radio.

Om inget görs snarast för att höja kvaliteten på reklamavbrotten så kommer lyssnarna att överge de kommersiella radiokanalerna.

Vad behöver radiokanalerna göra då?
Jag tycker att kanalerna bör sätta upp tydliga riktlinjer för vilken kvalitetsnivå som kanalen kräver för att överhuvudtaget sända reklamspotten.

Jag tycker att kanalerna på ett mycket tydligt sätt borde utse en kvalitetsansvarig för den reklam som sänds. Jag menar då inte en ansvarig utgivare utan snarare någon som med fingerspitzgeühl kan godkänna de reklamspottar som sänds. Helt enkelt ställa mycket högre krav på annonsörer och deras reklambyråer/produktionsbolag. Jag hör att ni invänder och säger att det inte är kanalernas ansvar att kräva en viss kreativ höjd och kvalitet från sina annonsörer. Men det anser jag att det är. För kanalens varumärkes skull. För Radion som kanals skull. Men framförallt för den upplevelse som kanalen ska ge sina lyssnare.

Jag tycker att kanalerna ska börja värna om sina varumärken i mycket högre utsträckning än vad de gör idag. Det är det enda sättet att skydda sig mot en skadlig prispress. En kanal skulle egentligen hellre välja att gå miste om intäkten från en reklamspott än att köra en spott som inte stämmer överens med kanalens varumärke och kvalitetskrav.

Till syvende och sist handlar det om den fria radions överlevnad och just nu så ser utsikterna mycket mörka ut.
Men jag lovade ju er en lista över de absolut sämsta radioreklamspottarna just nu. Okej, jag ska göra ett försök. Utmaningen ligger i att de är så många. Det hade varit betydligt enklare att försöka utse den bästa eftersom det finns så få som är bra. Men å andra sidan är jag inte den som backar för en utmaning.

De tre sämsta radioreklamspottarna just nu:
1. Mobilio – ’nuff said!
2. Fortum – Här tog kreativiteten kafferast… Fantastique… Hjälp, någon…
3. Cashbuddy och Lendo – För någon kommer luuuura diiiig!

Någon borde förbarma sig över oss stackars radiolyssnare och radera ovanstående ljudfiler för gott.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mot alla odds – Så skapades Årets Mobilbank!

De senaste åren har utvecklingen av mobila banktjänster gått i en rasande fart. Skandiabanken är en av de ledande utmanarbankerna i allmänhet och i synnerhet när det gäller mobila banktjänster. Banken har fått många utmärkelser genom åren. Nu senast prisades banken för sitt arbete med mobiltjänster genom utnämningen till Årets Mobilbank 2012. Utmärkelsen delas ut av Tidningen Mobil som i ett stort test gått igenom de mobilbanker som finns på den svenska marknaden.

Vad är det som krävs och hur gör man för att bygga en prisvinnande mobilbank? Det var några av frågorna som jag ville ha svar på när jag intervjuade Nils Revvik, mannen bakom Skandiabankens mobila tjänster.

Nils är en av Sveriges ledande experter inom området mobila banktjänster och var initiativtagare till och ansvarade för Skandiabankens utveckling av mobila banktjänster. Nils har mer än 20 års erfarenhet från bank, finans och försäkring. Han har jobbat med system-, produkt- och affärsutveckling de senaste 10 åren. Nu driver han ett eget konsultföretag och hjälper sina kunder att utveckla egna, kreativa och kundnyttiga, mobiltjänster.

Det blev en intervju som avslöjar att det inte alltid som systemutveckling är något som går enkelt i en stor organisation. Eller att alla organisationer välkomnar utveckling.

Det som framkommer är, och det är vanligare än man tror, att utveckling av nya lösningar ofta handlar om ren gerilla verksamhet eftersom de vanligen ses som ett hot mot resten av verksamheten.

Nils, vad skulle du säga är den största utmaningen som företag möter när de ska utveckla mobila tjänster?

Alla som har erfarenhet av systemutveckling i stora företag, som t ex banker och försäkringsbolag, har fått uppleva hur komplext det kan vara att föra till och med det enklaste utvecklingsprojektet i hamn.

Den rent operativa förvaltningsutvecklingen brukar finna sina former men initiativ som kräver samverkan mellan enheter, utbildning av kundserviceenheter eller förändrade rutiner blir snabbt en utmaning.

Hur såg det ut inom Skandia och Skandiabanken?

I likhet med fler andra stora banker var Skandia fast i ett utdraget infrastruktur projekt. Projektet, som fokuserade på traditionell IT och webutveckling, hade startat om flera gånger. Projektets prioritering innebar också att allt som skulle kunna konkurrera om utvecklingsresurser lades på is. Därför gick det inte att få loss några resurser till utveckling av mobila tjänster.

Vad hade Skandia och Skandiabanken för tjänster som hade passat att ”mobilisera”?

Skandia hade inte några generella tjänster som kunde utnyttjas i en mobil. Bankens tjänster kunde bara utnyttjas eller konsumeras i den paketering som fanns i befintliga internetkontoret.

Men ni lyckades ju bevisligen att lansera en mobilbank. Vad var det som krävdes enligt din uppfattning?

Ja, för det första ska man ha klart för sig att våra förutsättningar för att lyckas med en mobillansering var minst sagt små. Vi hade i stort sett allt emot oss. Men det var några punkter som vi snabbt identifierade som framgångsnycklar.

Vi insåg att vi, för att lyckas, behövde:

  1. Kunna identifiera kunder utanför den ordinarie säkehetsstrukturen och snabbt utveckla nya metoder för att hantera unika risker vid mobil användning av bank och betaltjänster.
  2. Anpassa designen för touchscreen och smarta telefoners olika standarder för navigation, utseende och känsla.
  3. Tänka om när det gällde hur kunden konsumerar banktjänster när kunden är på språng.
  4. Förenkla nyttjandet och ökade tillgängligheten – Vi insåg också snabbt att den befintliga säkerhetslösningen och inloggningen var för krånglig.
  5. Att den valda lösningen uppfyller de krav som kundtjänst och andra stödfunktioner ställer på användarvänlighet och funktionalitet.
  6. Ta höjd för att mobiltelefonkanalen öppnar för nya typer av driftsproblem. Till exempel datatrafikproblem, kontakt med operatörer, byte av telefonnummer, olika versioner av appar och telefonenheter mm
  7. Hantera nya utvecklingsmiljöer för de olika berörda systemen.
  8. Skapa nya tjänster som kunde dra nytta av mobilens sensorer och funktioner.

Som exempel kan nämnas att foga text och bild till ett köp och att dela med andra. Rättstavning och åtkomst till kontakter vid registrering av nya betalmottagare vid kort till kort betalning.

Ur ditt perspektiv. Vad var den största utmaningen?

Den största utmaningen var dels att det helt enkelt saknades självständiga och fungerande banktjänster. Banken byggdes ursprungligen i mitten av 90 talet på en kortplattform. Funktioner, logik och kontroller fanns hos både leverantören och hos banken. Det ställde till det en del.

Dels saknades det kanske lite vilja eller nja, viljan fanns men inte resurserna. Att vi lyckades nå i mål var till stor del tack vare den externa leverantörens goda vilja. Det blir lätt att man fastnar i vardagsproblemen och inte orkar ta tag i det som är lite mer strategiskt och framåtriktat.

Gammal plattform, inga tjänster som passade för mobil och inga resurser – Låter som en omöjlig kombination. Hur löste ni det?

Jag kom på ett sätt, tillsammans med ett företag som heter SmartRefill, att fånga upp korttrafiken från våra kort. Genom att vi då även kunde utnyttja våra korts binserie kunde vi säkerställa att vi jobbade med våra egna kunder.

Vi lyckades också komma på ett sätt att föra pengar mellan kort som ett provisorium. Det gavs oss tid att utveckla de ”riktiga” banktjänsterna. De som vi visste att vi behövde.

Trots att det inte fanns en timme fria IT resurser på papperet, så lyckades vi få hjälp att upprätta en IT arkitektur och säkerhetshantering som rent faktiskt skulle uppfylla alla krav man ställer på en bankverksamhet.

Vad var de största riskerna och hur löste ni dessa?

Vi insåg att alla nya processer och funktioner var vår största operativa risk och vi lade redan från början upp hela projektet kring den process modellering som krävdes för att vi skulle förstå vad vi höll på med.

Visst fanns några mobilentusiaster, men vi hade otroligt mycket nytt att lära oss och vi behövde något att hänga upp allt som kom på vägen.

Vad använde ni för utvecklings- och arbetsmetodik?

Ja, många pratar ju om ”Agile” utveckling. Det stämmer bra in på hur vi arbetade. Man skulle kunna beskriva utvecklingen som ett löpande grupparbete med personer från verksamheten, IT och kundservice kring dessa processkartor, som snabbt växte åt många håll.

Arbetssättet gav oss en grafisk översikt samtidigt som vi snabbt kunde adressera och beskriva nya problem i anslutning till det vi skrivit ner utan att tappa överblicken.

Till detta producerades naturligtvis även vanliga kravdokument och annan dokumentation.

Vissa hävdar att mobilen bara är en kommunikationskanal.
Hur ser du på det?

Det är sant att en del bara ser mobilen som ytterligare en kommunikationskanal. Men vi insåg att det var bättre att betrakta mobilen som en komplett produkt och tjänstelösning. Därför satte vi upp vår mobiltjänst som en produkt med komplett kundhantering för att vi skulle kunna möta upp med tjänster som vi visste skulle komma.

Hur hanterade ni det faktum att de andra bankerna, framförallt storbankerna, hade större resurser och tänkte satsa på mobilt?

Vi visste att vi skulle ha svårt att hålla de andra bankernas utvecklingstakt när det gällde att lansera bankfunktionalitet så vi beslöt oss för att ta ut svängarna kring användarupplevelsen och kringfunktioner istället.

Vad gjorde ni för att sticka ut vad avser kundupplevelsen och kringfunktioner?

Till exempel bestämde vi oss för att köra mobilbanken som en ”app”. Vi hade en diskussion kring det men kom fram till att det var bästa och snabbaste sättet, då, att skapa en bra användarupplevelse.

Vi skapade dessutom två versioner av inloggning. Vi visste sedan tidigare att det fanns en efterfrågan på en förenklad, säkerhetsmässigt, inloggning. Sedan valde vi t ex att möjliggöra för kunderna att dela sina inköp på sociala plattformar som Facebook

Hur gick arbetet, fick ni arbeta i fred? Vad sa IT och resten av organisationen om er gerillaverksamhet?

Det var åtskilliga gånger som vi höll på att trilla bort. Det fanns många i organisationen som ansåg att vi gick vid sidan av gällande prioriteringar och att de hade viktigare projekt.

I vissa lägen var vi helt enkelt tvungna att begära resurser för produktions-sättningar, trots att vi visste vilket liv det skulle bli.

Dock fanns en outtalad konsensus från IT, KC och Verksamheten om att det skulle väl vara f-n om vi inte skall kunna bända igenom projektet. Ledningen var hela tiden medvetna om vad som var på gång även om projektet var inofficiellt och hela tiden flög under den s.k. ”Radarn”,

Hur kommer det sig att just du lyckades dra igenom ett sådant ”Mission Impossible”?

Jag, som tog inititativet till projektet och drev det, har 20 års bankerfarenhet och jobbat med utveckling de senaste 10 åren.  Jag har drivit utvecklingen av nya produkter och plattformar och det har tvingat mig att lösa komplicerade frågor inom juridik, säkerhet, compliance, kundtjänstfrågor och driftproblem.

Från början var jag nog ganska dålig på IT. Men det gjorde det lättare för mig att ställa alla dumma frågor som behövdes för att verkligen förstå. Jag utvecklade med tiden en ganska framgångsrik metod för att beta mig igenom alla möjliga typer av nya problem.

Jag letade rätt på resurser inom Bank, IT, och Kundtjänst och stöd från juridik, compliance och säkerhet. Även om det inte fanns något utrymme så fanns viljan bland berörda chefer, som släppte till nyckelkompetens vi behövde.

Till slut var vi en tight grupp personer som jobbade.  Vi hade en leverantör som var beredd att ta risker för att uppfylla våra speciella krav på funktioner vi behövde för att komma i mål.

Vi fokuserade på att utveckla de absolut mest centrala banktjänsterna och klä dessa med roliga och användarvänliga funktioner. Vi ändrade befintliga processer där vi kunde se en enklare användning utan att fråga i onödan.

Ångrar du i dag att ni satsade på en ”App” istället för HTML5?

Absolut inte. Att vi satsade på Native Apps visade sig vara en succé och i dagsläget bygger alltfler banker apptjänster från början. Via appen kommer man åt bättre utvecklingsstöd och når en bättre användarupplevelse.

Webben är nödvändig för bredden men i mobilen måste man ändå anpassa upplevelsen för Apple- eller googlefansen – för att inte nämna Microsofts WP, som dock ännu inte slagit igenom.

Du är inte kvar på Skandiabanken. Hur går det för dem nu?

Det stämmer. Jag slutade för att jaga min dröm. Jag har startat ett eget konsultbolag för utveckling av spännande, kundnyttiga tjänster med mobilen som bas och samarbetar med SmartRefill och Morningstar kring olika rådgivarbaserade mobila tjänster.

En spinnoff med mobiltjänsterna vi byggde var att vi fick till en komplett säkerhetslösning med till exempel Bank ID och PIN koder. Jag arbetar idag tillsammans med SmartRefill som bland mycket annat sköter Skandiabankens mobilappar. Med tanke på utmärkelsen ”Årets Mobilbank 2012″ så måste man säga att det går mycket bra. Jag kunde inte ha varit mer stolt, de gör ett kanonjobb!

Vad jobbar du med just nu?

Just nu har vi många spännande projekt på gång. Till exempel håller vi på att utveckla en helt fantastisk tjänst åt ett av Sveriges största sakförsäkringsbolag. Den tjänsten kommer att underlätta och göra det enkelt för kunderna samtidigt som bolaget får en mycket bättre kostnadseffektivitet. Men än så länge är det hemligt så jag kan inte berätta så mycket mer än så.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer