Hållbar tillväxt är en omöjlighet!

Börserna skakar och indexkurvornas profil liknar allt mer ekg kurvan på en hjärtpatient på speed. Som lök på laxen smälter isarna vid polerna i rekordfart, väderleksprognoserna verkar skrivna av Hollywood och levnadsmiljön för de allra flesta människor på jorden är så dålig att den inte är hälsosam att vistas i.

Är det bara jag eller är det något som har gått snett?

Det är märkligt att ingen förutom diverse fanatiker av olika slag har reagerat. Människor i allmänhet verkar inte ta problematiken på allvar.

En av de svåraste utmaningarna är den globala ekonomiska krisen som vi just nu står inför. Ja, just det står INFÖR… de senaste årens problematik och hicka är lite som en vulkan som bara har börjat harkla sig lite inför det stora utbrottet.

De länder som krisar idag är fortfarande i ett längre perspektiv ett mindre hot mot oss än vad faktiskt den globala ekonomins tillväxt är. Dagens ekonomiska modell bygger på konsumtion. Hela samhället är byggt på att vi ständigt ska köpa nya varor. För det är så tillväxt och välstånd skapas.

Det är snarare så att en riktigt svår ekonomisk kris kanske kan få världen att minska sin förbrukning av resurser under en kort period. Men sett i ett historiskt perspektiv så kommer det ändå att vara lite som att försöka stoppa
ett skenande tåg med händerna.

Ta till exempel vatten som ju redan för stora delar av världens befolkning är en bristvara. Vad händer när den växande medelklassen i Indien eller för den delen Kina höjer sin levnadsnivå och börjar med samma överkonsumtion som vi i väst har sysslat med sedan andra världskriget? Krig har startat för mindre.

Vi driver på utvecklingen både genom att spara och konsumera…

Fondförvaltare jagas av oss sparare, media och konkurrenter att hela tiden leverera avkastning. I och med genomslaget av realtidsekonomin där allt mäts och utvärderas i real tid så är det bara naturligt att även förvaltarna börjar jaga kortsiktig avkastning och tack vare digitaliseringen och globaliseringen av information så börjar de jaga ”bra” investeringar över hela klotet.

Asien är i dag lyxvarumärkenas största marknad och står för mer av deras försäljning än alla andra marknader. Enligt en undersökning av KPMG går hälften av Schweiz årliga export av klockor, som totalt är värd ca 60 miljarder kronor, till Asien. Därför är det också naturligt att de företag som är bland de hetaste att investera i när det gäller Kina och Indien är företag som sysslar med lyxkonsumtion som till exempel LVMH och Gucci.

Det finns en grymt intressant bok som jag kan rekommedera till alla ” Valuing the Earth:
Economics, Ecology, Ethics” Herman E. Daly och Kenneth N. Townsend där de samlat ett antal forskares och tänkares essäer på temat. Där beskrivs varför hållbar ekonomi är en omöjlig ekvation. Boken hittar du på Amazon.com. Så här säger de själva om ”Sustainable growth”:

“Impossibility statements are the very foundation of science. It is impossible to: travel faster than the speed of light; create or destroy matter-energy; build a perpetual motion machine, etc. By respecting impossibility theorems we avoid wasting resources on projects that are bound to fail. Therefore economists should be very interested in impossibility theorems, especially the one to be demonstrated here, namely that it is impossible for the world economy to grow its way out of poverty and environmental degradation. In other words, sustainable growth is impossible.

In its physical dimensions the economy is an open subsystem of the earth ecosystem, which is finite, non-growing, and materially closed. As the economic subsystem grows it incorporates an ever greater proportion of the total ecosystem into itself and must reach a limit at 100 percent, if not before. Therefore its growth is not sustainable. The term ”sustainable growth” when applied to the economy is a bad oxymoron—selfcontradictory
as prose, and unevocative as poetry.”

Vad ska/måste vi göra då?

Först och främst måste vi, du och jag och alla andra ”Svenssons” reagera och agera. Just nu är det bara extremister av typen ”reclaim the streets” jönsar som agerar. Och deras aktioner slår ju alltid fel då de ofta är missriktade och, låt oss vara ärliga, rätt fåniga. Att sittstrejka på Sveavägen eller kasta sten och molotovcocktails lär ju knappast få något vettigt att hända. Det är snarare kontraproduktivt eftersom det alienerar de normala och vanliga medborgaren och ger alla motsträviga mer bränsle för att stämpla alla som tar upp frågan på ett seriöst sätt som knäppgökar och freaks. Det här är den s k 100 000 kr frågan, hur får man ”Svensson” att agera och fundera på den här frågan. Jag har inget svar, det jag vet är att det är en utmaning av enorma proportioner.

Sedan måste vi hitta en ny formel för hur vi lever våra liv. Vi måste omdefiniera skalan för våra liv och uppfinna en ny motor/formel för ekonomin. Vi måste satsa på projekt som innebär äkta hållbar utveckling. Vi måste vända på förhållandet mellan andelen utnyttjade icke-förnybara resurser och utnyttjade förnybara resurser. Vi måste minska våra utsläpp så att de kommer ner till en nivå som den lokala naturen klarar av att hantera.

Enkelt uttryckt; Våra ”uttag” får inte överstiga den ränta som vi får på våra insättningar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s